Iris mådde inte bra i natt och ville inte riktigt starta. Hennes äppelmärke var det enda som lös , jag blev självklart otroligt ledsen och orolig när jag insåg att hon i princip var död och trodde att jag skulle förlora henne, vad skulle jag göra då?Jag kan inte leva utan Iris, hon är mitt liv. Jag gör ju nästan allt med Iris.Jag tog raka vägen vägen ner till sjukhuset aka "Mac store" med Erik imorse och det visade sig att hon inte hade större skador så hon blev hemskickad redan efter en timme.Tur, för nu kan jag publicera det här tack vare Iris och mitt liv har återgått till det normala igen. Om någon timme ska tre januaribarn firas med middag, varav jag är en och senare nalkas det inflyttningsfest, vi har nämligen en kamrat som har lämnat oss och blivit sambo med en vän. Intressant hur människors öden kan dela sig. Hur en person kan vara nöjd med sin plats och någon annan på samma plats önska något annat. Enkelt att ta för givet om man mår väldigt bra och har döpt sin dator till Iris.
natalia du länka din blogg fel! sluta genast med det! ;)
SvaraRaderaalltså jag kan tycka att det blir överdrivet när man ska granska ALLT ur feministisk synvinkel. jag tycker de följde den lisbeth som är i böckerna ganska bra ändå :)
jo jag förstår vad du menar, men när det gäller just Salander-rollen så tycker jag de diskuteras en massa i onödan med tanke på hur hon är berättad i böckerna. Det här är ju Finchers tolkning av henne liksom, det är inget som säger om han är för eller emot eller vad man ska säga :)
Radera