Måste vakna klockan åtta imorgon. Det är pina och jag inser hur mycket jag har lekt med tiden på sistone. Jag brukar annars vakna två timmar senare, och därför utnyttjar jag natten. Jag tycker om natten, att vara uppe sent till två, tre. Korridorskamraterna tystnar, det är mörkt och det enda jag kan höra är enstaka bilar som åker förbi vårt studenthus. Lund infinner sig i ett lugn, studenterna slutar att cykla och stadsbussarna vilar.  Det finns ingenting o ingen som stör.